UNGAS IDÈER FÖR FRAMTIDEN
Tävlingsbidrag 2020

VINNARE GRUNDSKOLA

1:a Hasslarödsskolan - EkoBi-mattan (Finalist)

Motivering: 

En  kreativ presentation som på ett tydligt sätt beskrev nyttan med denna innovation. Med låga trösklar kan denna idé förverkligas och vara av stor betydelse, inte bara för den enskilde skoleleven utan även för  familjer, företag och hela städer.

Pris: 

  • Skräddarsydd utbildningsdag för skolan
  • 10 000 kr (Prissumman är ett bidrag till fortsatt lärande om Hållbar Utveckling, Entreprenörskap och Barnkonventionen.)

Beskriv kortfattat er innovation:

Det är en slags ”matta” man lägger ut på tak – skjul, cykelställ, garage mm. Mattan är preparerad med fröer, lökar eller plantor. Man skräddarsyr mattan på vår hemsida och klickar i vilka blommor man vill ha och vilka insekter man vill främja – humlor, bin, fjärilar mm. Det ska även finnas färdiga alternativ såsom Blomsteräng, Fjärilsmattan, Bimattan mm. Viktigt att man klickar i var man bor, så det blir rätt växtzon (så växterna trivs). Mattan får man hem i en rulle och den är enkel att montera.

Mattan är uppbyggd av: naturgummi, torv, jord och ett litet nät som håller växtligheten på plats. Vi vill få mer grönt i stan 🙂

Hur kopplar innovationen till ett eller flera av De 169 globala delmålen?

Globalt mål nr. 15. Ekosystem och biologisk mångfald. 15.5 Skydda den biologiska mångfalden och  naturliga livsmiljöer. Vill har läst många larmrapporter om att våra humlor och bin håller på att dö ut. De är superviktiva för våra ekosystem, det kan bli katastrofala följder om detta sker. Vi vill se till att det finns livsmiljöer till våra insekter så att de inte försvinner. Vi tycker att detta passar till den innovationen vi arbetat med.

På vilket sätt är er innovation NYTÄNKANDE?

Att det är enkelt och relativt billigt sätt att främja våra ekosystem och naturliga livsmiljöerna. Just att man kan skräddarsy sin egen matta på nätet och få den ”färdig”. Skolor skulle kunna göra en matta som passar just det de arbetar med. Tänk vad roligt om man kan få in mera liv i skolarbetet – att det finns nära. Vi är så trötta på dessa långa,tråkiga cykelställ som det finns på skolor. Gör de till en lektionssal ute istället.

På vilket sätt är er innovation GENOMFÖRBAR?

Vi tycker att den är ganska enkel att göra rent tekniskt. Naturgummi, torv, jord och fröer, plantor och lökar. En hemsida som funkar och är lätt att manövrera – ett roligt sätt! Vi tror att många tycker det är ett enkelt sätt att ”hjälpa” vår miljö.

Vem/Vilka har nytta av innovationen och vilken betydelse kan den få för individer och/eller samhället?

Skolor, kommuner, fastighetsägare, landsting och även privatpersoner. Vi tror att man blir gladare av mer växtlighet i staden, stora bostadsområden, stationer mm. Det VIKTIGASTE är att våra insekter, humlor, bin, fjärilar inte dör ut – att ekosystem och livsmiljöer inte försvinner eller rubbas. Har skolor en EkoBi-matta kan elever forska kring denna och se hur det funkar, om det hjälper och om det inte hjälper – varför, hur?

Komplettera er beskrivning:

Bilaga 1    

Det är en O365 länk

2:a - Bulltoftaskolan - Matsvinnsfiluren

Motivering:

Ett enkelt men mycket nytänkande sätt att lösa ett stort problem. Hög grad av genomförbarhet och ett kul sätt att göra elever delaktiga och engagerade i arbetet med att bidra till de globala målen

Pris:

  • 7500 kr (Prissumman är ett bidrag till fortsatt lärande om Hållbar Utveckling, Entreprenörskap och Barnkonventionen.)

Beskriv kortfattat er innovation:

Vår innovation är en ”Matsvinnsfilur” där varje klass har en egen filur som de själva designat utseendet på. Filuren har ett huvud, en kropp och två armar och händer.

När vi ska skrapa av maten från våra tallrikar hjälper filuren till. Vi stoppar in tallriken med matrester i filurens mun och besticken lämnas i filurens händer som fungerar som behållare. Sedan skrapar filuren av tallriken med hjälp av ”tandborsten” och matsvinnet landar på en våg inuti filurens kropp. Tallriken sätter man sen i behållaren på filurens mage. Matsvinnet vägs och när alla elever i klassen ätit räknar man ut totalvikten av allt som slängts. Efter vägningen åker maten ner i en uppsamlingsbehållare och det kan användas till biogas eller annan typ av återvinning. Ovanför filuren finns en skylt och där står det hur stor mängd mat som slängts.

Den klass som slängt minst mat på skolan under en vecka tjänar en en ”BT-filur”  (typ ett klistermärke)  som också sätts upp ovanför filuren. När man har fått ett antal BT-filuren gör det så att både duktiga klasser och hela skolan kan få någon form av belöning i matsalen.

I förlängningen kan detta göra att skolans matsvinn minskar.

Idag kastar vi 42,57 kg mat under en vecka på Bulltoftaskolan. Vårt mål är att åtminstone halvera detta med hjälp av vår Matsvinnsfilur.

Hur kopplar innovationen till ett eller flera av De 169 globala delmålen?

Vi kopplar vår innovation till mål 12, Hållbar konsumtion och produktion. 12.5 MINSKA MÄNGDEN AVFALL MARKANT Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. Med hjälp av vår matsvinnsfilur tror vi att vi kan minska matsvinnet på vår skola och även sprida filuren till fler skolor och på så sätt minska det som önskas i mål 12 över hela landet.

På vilket sätt är er innovation NYTÄNKANDE?

Vi tänker att det är ett roligt sätt att göra oss elever delaktiga i målet med att halvera matsvinnet, då filurens möjlighet att väga vår mat gör att vi förhoppningsvis kan se en skillnad i hur mycket mat som slängs på Bulltoftaskolan. Att varje klass får lov att designa sin egen filur innebär att alla elever bryr sig mer om vad man slänger, än om man bara hade slängt allting i en gemensam stor avfallspåse.

Vi tror att vår innovation kan vara till nytta för flera skolmatsalar runt om i Sverige. Vi tror också att dessa kommer kunna användas på olika restauranger som ett sätt att hålla koll på matsvinnet och se till så att det minskar.

På vilket sätt är er innovation GENOMFÖRBAR?

Det är en enkel konstruktion med flera funktioner som är möjlig att skapa med ett relativt billigt material. Vi tänker använda oss av någon form av plast som är återvinningsbar och en hård borste som kan skrapa bort maten. ”Bestickskhållaren” är två vanliga bestickskorgar och tallrikarna sätts i en tallrikshållare som liknar den som redan finns i matsalen. Vågen är kopplad till en display som visar vikten i kg. Matuppsamlaren är en sopsorteringstunna som man använder hemma i köket.

Vem/Vilka har nytta av innovationen och vilken betydelse kan den få för individer och/eller samhället?

Eftersom klasser är med och designar sina egna filurer kan eleverna på skolorna känna ett större engagemang i arbetet mot de globala målen 2030. De kan lättare förstå varför det är viktigt att tänka på att inte kasta så mycket mat.

Vi tror också att vår innovation kan vara till nytta för flera skolmatsalar runt om i Sverige och att dessa filurer kommer kunna användas på olika restauranger som ett sätt att hålla koll på matsvinnet och se till så att det minskar.

3:a Tryde friskola - Pant för slant (Finalist)

Motivering: 

En genomtänkt och mångsidig idé! En innovation med stark koppling till de globala målen, stor samhällsnytta och potential att bidra till en strukturell förändring.

Pris:

  • 5000 kr (Prissumman är ett bidrag till fortsatt lärande om Hållbar Utveckling, Entreprenörskap och Barnkonventionen.)

Beskriv kortfattat er innovation:

Vi är ”Pant för slant” och vi vill få bort alla fimpar från naturen på dessa 5 sätt: Fimpfickan, pant, tävling, återvinna och färgade fimpar.   

Vi vet att fimpen är en stor naturbov, och innehåller plaster och kemikalier som inte bryts ner och att det förstör för djur och natur.

Pantmaskin för fimpar: Den ska finnas bredvid pantmaskinen i matbutiker. Panten är 0,5 kr per fimp. Det finns en knapp för att få ut pantkvittot och en för att skänka till välgörenhet. Den pressar fimpen ifall den glöder. Det har varit en idé i riksdagen och insändare på 2000-talet men nu är det dags att förverkliga idén.

Färgade fimpar: Genom att ha en röd miljövänligfärg som är 1 till 2 centimeter runt om fimpen. Färgen ska vara mitt på fimpen, så man inte får färg på läpparna. Färgen ska finnas för att skrämma bort djuren från fimpen.

Fimpsamlartävlingsapp: Man samlar fimpar och pantar dem. När man har pantat fimparna får man ett kvitto, skanna kvittot i appen och få poäng. I slutet av tävlingen får den med flest poäng i varje landskap poängen omgjorda till pengar. Vinnarens pengar är från sponsorer. 10-årsgräns på appen.

Återvinning: Vi vill sprida information att de gamla fimpar faktiskt kan återvinnas, och därför har vi hittat att man kan använda gamla fimpar i asfalt. Vi har läst att man gör det i Australien. Vi har mejlat SySav och kollat med en återvinning i Stockholm och de skriver att det inte går att återvinna, utan lämnas till brännbart.

Fickan: Tanken är en ny cigarrettask i framtiden. En ficka på cigarrettasken där man lägger fimpar. I fickan finns ett brandsäkert material så den ej brinner upp. På utsidan finns det en raspig sida i kartongen så man kan fimpa fimpen. Fimp-fickan och asken ska ha samma lock så det blir som en vägg i mellan.

Hur kopplar innovationen till ett eller flera av De 169 globala delmålen?

11.6 Minska städers miljöpåverkan  Vi anser att om man samlar upp fimpar och pantar dem så skulle det vara positivt för städernas miljöpåverkan genom att alla kemikalierna inte skulle finnas mitt i städerna. Många kemikalier kommer ut när man slänger sin fimp i naturen, så vi hjälper städernas miljöpåverkan med hjälp av varandra så kan man plocka upp fimparna och panta dom. Och om man pantar dom så kommer inte lika många kemikalier ut i naturen. Om vi ändrar färgen på fimparna så kan djuren i staden undvika att äta fimparna. 11.7 Skapa säkra och inkluderade grönområden för alla  Om vi ändrar färg på fimparna så blir det enklare att se dem och plocka upp dem. Så att små barn inte äter upp dem och kan dö. Plus det blir mycket finare.  12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall  Vi har tagit fram pant maskinen som pantar fimparna och därför tror vi att människor hellre går och får pengar för en fimp istället för att slänga fimpen i naturen, och då kommer inte lika mycket fimpar ut i naturen. 12.5 Minska mängden avfall på marken Ta hand om fimpar så inte lika många slängs i naturen/gatorna.  Det är ett väldigt stort problem därför att djur äter fimpen och får i sig dom giftiga kemikalierna.  Det förorenar vår natur och vattnet. Så till slut kommer vi människor få i oss det giftiga kemikalierna. Och vi har utvecklat en ide´ om att man kan panta fimpen.  Vi kan minska avfall genom att folk använder våra fimpfickor och pantar det istället så att asfalt företagen kan använda fimpar till asfalt istället. 15.5 Skydda den biologiska mångfalden och naturliga livsmiljöer Skydda vår framtid för att det inte ska vara fullt av cigarrettfimpar på marken som dödar många djur för att dem äter fimparna. Fimpar kan skapa skogsbränder och det vill vi förhindra med vår fimpficka.

På vilket sätt är er innovation NYTÄNKANDE?

Fimpfickan: vi har aldrig sett någonting i stil med Fimpfickan.

Pant: vår pant till fimpar har varit ett förslag i riksdagen och några insändare tidigare, men det har aldrig gått igenom.

Återvinning: vi vill öka samarbetet mellan fler länder och ta kontakt med Australien som då har gjort asfalt med hjälp av använda fimpar. Vi har hittat att Suez har ett samarbete med hela världen, även med Australien, Yume som är ett Australiensiskt SySav.

Färgfimp: Vi har sökt och inte hittat någon annan som tagit upp det.

På vilket sätt är er innovation GENOMFÖRBAR?

Färgfimp: Det här går att genomföra. Men vi måste få tag på ett cigarrettföretag och fråga om dem kan byta färg i produktionen.

Fimpfickan: Det är ganska så lätt att bygga till en ficka på cigarrettaskarna eftersom dem inte är så stora eller så speciella material, vi tror att den är fullt genomförbar.

Pant: Det kommer kosta ganska mycket men med hjälp av lite sponsorer kommer det gå.

Fimptävlingsapp: Den är genomförbar för att vi tänker att vi kan använda sponsorer och göra ett samarbete med ett spelföretag. Reklamskyltar för sponsorer så dem vill sponsra oss.

Återvinning: Med tanke på att ”vår” innovation har gjorts i Australien är det fullt möjligt att vi tar kontakt med Australien för att då få reda på hur det ska gå till. Vi lär av varandra världen över.

Vem/Vilka har nytta av innovationen och vilken betydelse kan den få för individer och/eller samhället?

Djur för att de äter fimpar och dör, så fler djur kommer att överleva. Detta kan ibland också gälla småbarn.

Sopplockare hittar röda fimpar lättare när de är ute och städar.

Brandmännen/människorna som drabbas av bränder på grund av fimpar.

Att fimparna samlas in och återvinns ger ett fräschare och renare samhälle, och inbjudande. Vi slipper få ner kemikalierna från fimpen i vårt grundvatten, och det drabbar både människor, växter och djur.

Genom att samla in fimparna så minskar risken för bränder.

VINNARE GYMNASIE

1:a - ProCivitas - Larval Cultura

Motivering:

En unik lösning som med liten påverkan på klimatet bidrar till en stor positiv samhällseffekt. En noggrant framtagen innovation, med ett stort ansvarstagande i alla led och med många utvecklingsmöjligheter. Samt med en engagerande och lärorik presentation blev det tydligt hur denna innovation bidrar till en bättre framtid.

Pris:

  • Hövding
  • Presentkort på Nordic Choice Hotels
  • VIP-paket på Big slap 2021*
  • Jojo Sommarkort

*GRATTIS OCH GRYMT BRA JOBBAT!

Den 31 juli 2021 skall Ert team få följa med oss på Big Slap.

Utöver att få uppleva festivalen från vår VIP-sektionen skall ni även få en exklusiv tur backstage där ni får träffa alla artister på plats

och även få se festivalen uppe från vår scen.

Grymt bra jobbat återigen! Vi ser verkligen fram emot att få träffa er

Ali Eftekhari – Festivalgeneral

Beskriv kortfattat er innovation:

Vi har en larvig vision! Vi vill hjälpa till att bekämpa ett av mänsklighetens största hot. Vi vill strypa en ohållbar industri och skapa cirkulära kretslopp. Ett steg på vägen är vår innovation som vi hoppas kan revolutionera fiskfoderindustrin. Varje år mals 25-30 miljoner ton fisk ner till fiskmjöl som används som mat i fiskodlingar. Dessa fiskar tas upp ur havet oberoende av art eller betydelse för våra ekosystem. Ett hårt fisketryck ger negativa effekter i hela näringsväven och våra ekosystem rubbas. Dessutom tillsätts protein från växtriket i fodret, ofta i form av soja som odlats på skövlade regnskogsmarker. Fiskfodret transporteras sedan världen över för att nå fiskarnas munnar. Fiskfoderindustrin bidrar alltså till utfiskning av våra hav, minskad kolinlagringsförmåga, minskad artrikedom och släpper ut stora mängder växthusgaser i atmosfären. Vår lösning är att mata fiskarna med larver. I Sverige slängs 1/3 av all mat som köps. Vi vill ta tillvara på svinnet för att producera ett hållbart fiskfoder. Vår idé är odla larver med matsvinnet och sedan mata fiskar i fiskodlingar med de näringsrika larverna. Larverna vi vill använda är den amerikanska vapenflugan som är näringsrik, kläcks och växer snabbt samt reproducerar sig i en rasande fart. Larverna och fiskarna har hög omsättning från foder till kroppsmassa. Per kg fiskkött krävs 1,6 kg foder till skillnad från 30 kg foder som krävs för att producera ett kg nötkött. Närings- och energiförlusterna blir alltså små från det att larverna föds upp till att fiskarna hamnar i butiken. Samtidigt som vi vill minska klimatpåverkan och trycket på våra ekosystem vill vi även normalisera användandet av insekter i matproduktionen. Det är en bra bit på vägen mot en ny livsstil med insekter som främsta proteinkälla, vår framtid!

Hur kopplar innovationen till ett eller flera av De 169 globala delmålen?

Vår innovation syftar till att främja måluppfyllelse av 8 av de 169 delmålen. Mål 2.4 innebär hållbar livsmedelskonsumtion och motståndskraftiga jordbruksmetoder, mål 12.3 fokuserar på att halvera matsvinnet i världen och mål 14.4 syftar till att främja hållbart fiske. Genom att standardisera vår innovation och fasa ut den befintliga fiskfoderindustrin kan vi bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion där vi byter ut miljöfarliga proteinkällor till hållbara och närproducerade. Genom att använda matsvinn bidrar vi till att minska svinnet enligt mål 12.3. Fiskarna som fiskas upp ur haven i syfte att bli fiskmjöl behöver inte längre fiskas och odlingarna ersätter även en del av fisken som fiskas direkt ur haven. På så sätt bidrar vi även till att reparera de skador vi gjort på våra ekosystem vilket det globala målet 14.2 innebär. Genom att bygga upp ny infrastruktur och ett nytt cirkulärt kretslopp bidrar vi även till målen 13.3 , 9.4 och 12.8. Det vill säga att öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar, att öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar samt att uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet.

På vilket sätt är er innovation NYTÄNKANDE?

Vår innovation öppnar upp en marknad där det idag inte finns någon alls. Vi sluter en process inom livsmedelsindustrin och skapar ett cirkulärt kretslopp där vi maximerar utnyttjandet av de resurser vi utvunnit. Vår innovation är revolutionerande för hela fiskfodersindustrin. Insekter kan ses som framtidens proteinkälla. Insekter är näringsrika och har liten påverkan på klimatet. Vi vill göra övergången mellan att äta kött till att äta insekter lättare för konsumenter. Genom att istället mata fiskar med larverna får vi i oss en hållbar proteinkälla utan att förlora så mycket näring genom produktionskedjan. Med vår innovation tar vi ett steg i rätt riktning mot en mer hållbar livsstil med insekter som en stor del av våra proteinkällor.

På vilket sätt är er innovation GENOMFÖRBAR?

I Sverige finns välutvecklad infrastruktur ägnad åt sopsortering och avfallshämtning. Vi vill utnyttja detta redan befintliga system för att möjliggöra vår innovation. Vår vision är att matsvinnet som hämtas hos hushållen sedan tas till larvodlingar där avfallet utgör näringsrikt foder. Larverna får reproducera sig och växa sig stora innan de förs till fiskodlingar. Där matas fiskarna med larverna och de får i sig näringsrikt och framförallt hållbart foder. Något som hindrar processen är en EU:s förordningar gällande animaliska biprodukter i foder. Exempelvis kan kyckling i avfallet bära på salmonella. För att kunna använda matavfallet behöver vi alltså införa nya rutiner för att säkerställa att matsvinnet genomgått noga inspektioner och inte är kontaminerat. Dessutom utgör antibiotika i matavfall ett problem då denna sprids vidare och risken för antibiotikaresistenta bakterier ökar. Ett sätt att kringgå detta problem till en början är att använda avfall från olika fabriker och företag vars produkter ej innehåller animaliska biprodukter eller antibiotika. Vår innovation är i hög grad genomförbar och kräver varken stor omställning eller komplicerad teknologi. Det som inte redan finns idag är ställen att odla larverna på, alltså en verksamhet som förvaltar matavfallet genom att producera larver.

Vem/Vilka har nytta av innovationen och vilken betydelse kan den få för individer och/eller samhället?

Vår innovation har betydelse för den enskilda individen såväl som för hela samhället. Konsumenter får lättare för att anpassa sig till hållbara konsumtionsmönster och hela jordens befolkning gynnas då vi hjälper till att uppnå en del av de globala målen. Innovationen öppnar även upp för fler jobbmöjligheter genom att skapa en marknad där det tidigare inte funnits någon alls. Detta gynnar lokala områden där arbetslösheten minskar och det gynnar hela samhället genom ökad välfärd. Idag används fiskfoder som tagits fram under dåliga förhållanden och som utförts på ett ohållbart sätt. Både utfiskade hav och artfattigdom är konsekvenser som delvis beror på ohållbart fiske orsakat av en efterfrågan på fiskmjöl. Innovationen gynnar oss alla på planeten, då den hjälper oss att hålla oss innanför de planetära gränserna.

Komplettera er beskrivning:

Film

Poster

2:a ProCivitas - Utvinning av kväve ur avloppsvatten

Motivering:

Den höga graden av nytänkande och den stora hållbarhetsnyttan presenterades på ett professionellt sätt. En avancerad men realistisk  innovation, byggd på ett gediget grundarbete, med hjälp av vilken man avsevärt kan minska klimatpåverkan.  

Pris:

  • Hövding
  • Presentkort på Nordic Choice Hotels
  • Backstagepass till Steve Angellos spelning*
  • Jojo Sommarkort

*GRATTIS OCH BRA JOBBAT

Tack för ert tävlingsbidrag och ert arbete bakom det! Jag älskar Er kreativitet och ert skapande från en idé.

Jag såg verkligen fram emot att få träffa er i Folkets park. Jag vill fortfarande träffa Er!

Därför bjuder jag in Er backstage till min nästa spelning i Sverige.

Ser fram emot att få träffa Er och få lämna över en ytterligare present när vi ses!

KÄRLEK

STEVE ANGELLO

Beskriv kortfattat er innovation:

I slammen på avloppsreningsverken finns en massa resurser som kan användas inom exempelvis jordbruket som gödsel. Problemet är att det även finns tungmetaller och läkemedelsrester som vi inte vill ha i våra livsmedel. Vår innovation är att utvinna kväve som finns i avloppsreningsverkens slam i form av nitrat.

Vi utvinner genom att använda oss av två olika bakterier, denitrifikationsbakterier och nitrifikationsbakterier. Denitrifikation är en mikrobiologisk process där bakterier utvinner energi från nitrat. Genom att tillsätta denitrifikationsbakterier till slammet i en syrefattig miljö reagerar det med syret i nitraten då det inte finns något annat syre tillgängligt. Under reaktionen bildas kvävgas som vi sedan leder vidare genom ett rör. Därefter får kvävet reagera med nitrifikationsbakterier i en syrerik miljö. Då bildas ammoniumjoner som sedan genom oxidation blir till nitrit och sedan nitrat. Vi har alltså extraherat nitraten från slammet och fått en produkt som kan användas inom bland annat jordbruksindustrin, metallindustrin samt inom hantering av livsmedel.

Idag används redan denitrifikation i vissa avloppsreningsverk men kvävgasen släpps sedan ut och i samband med det släpps även dikväveoxider ut som påverkar växthuseffekten. Vi vill utnyttja kvävet då det är ett väldigt användbart ämne inom många områden. Slammet är extremt energirikt och har potential till stora användningsområden om man kan utebli de oanvändbara och farliga produkterna. Genom att utvinna kvävet löser vi ett problem, men i slammet återstår fortfarande många andra användbara ämnen. Genom att extrahera kvävet ut slammet tar vi till vara på viktiga resurser som annars inte används. Vi minskar även övergödningen då vi får en cirkulär kväveutvinning.

Hur kopplar innovationen till ett eller flera av De 169 globala delmålen?

Vår innovation är först och främst starkt relaterad till mål 9, då vår innovation bidrar till mer miljövänlig industri överlag. Mer specifikt så är vår innovation delvis kopplad till delmålen 9.1 och 9.4, pga just detta, att den gör industrin mer hållbar. Denna förbättring beror störst på utsläppsminskningen av kväveoxider (NOx-föreningar, växthusgaser) som lustgas (N2O).  Dessutom är innovationen kopplad till mål 11. Specifikt så berör innovationen delmål 11.6 då reningsverk ofta hittas i eller i närheten av städer, t.ex. i Helsingborg, och vår innovation skulle leda till mindre utsläpp av växthusgaser i form av lustgas (N2O). Pga att vår innovation skulle medföra att mindre kväve går till spillo ut i atmosfären (som det sker idag i reningsverk) så ingår vår innovation även i delmål 11.B.  Det finns även en koppling till mål 12, med delmål 12.4, då vår innovation minskar mängden lustgas (N2O) som släpps ut i atmosfären, samt delmål 12.6, då företag som NSVA kan integrera denna metod i deras reningsverk.   Mål 14 är även kopplad till vår innovation. Genom att vi tar mindre kväve från luften i atmosfären, och istället använder kväve som redan finns i avloppsvatten så blir förekomsten av övergödning i form av kväve mindre. Med andra ord så blir den globala kväveproduktionen mer cirkulär, vilket är en positiv utveckling. Pga detta bevaras naturliga miljöer som t.ex Östersjön. Specifikt så är innovationen kopplad till delmål 14.2, då ekosystem återställs/bevaras, samt 14.5 av samma anledning. Även delmål 14.A uppfylls av vår innovation. Slutligen så är vår innovation relaterad till mål 13 generellt då metoden minskar lustgasutsläpp, en växthusgas. Detta leder till en minskad växthuseffekt, vilket t.ex. leder till att klimatförändringar som att polarisarna smälter mitigeras.

På vilket sätt är er innovation NYTÄNKANDE?

Att utvinna kväve med hjälp av denitrifikationsbakterier är redan en utvecklad teknik som kan ses användas på vissa avloppsreningsverk idag. Däremot väljer de att inte göra någonting med kvävgasen, utan istället släppa ut den i luften där den riskerar att bli lustgas. Till skillnad från den redan utvecklade tekniken vill vi använda kvävet, vilket är nytt. Vi vill huvudsakligen kunna göra kväveberikat gödningsmedel direkt från slammet i avloppsreningsverken. Tekniken vi använder är framställd utifrån en analys av kvävets naturliga kretslopp, vilket innebär att den är billig, enkel och genomförbar. Vårt nytänkande är i stort sett att vi vill ta till vara på våra resurser och inte låta någonting gå till spillo. På så sätt får vi en cirkulär kväveutvinning som minskar övergödningen i längden.

På vilket sätt är er innovation GENOMFÖRBAR?

Vår innovation är genomförbar då det är en relativt billig teknik och många av processens delar bidrar till andra delar i samma process. Vi använder oss av restprodukter i reningsverket för att underhålla bakteriernas miljö. Om man samlar in från-gasen från aktiv slamprocess så innehåller den en en hög andel CO2 vilket är bra för de autotrofa bakteriernas trivsel. Även spillvärme från reningsprocessen kan påskynda bakteriernas reaktion med kvävet. Vi har haft kontakt med utvecklingsingenjör Hamse Kjerstadius som dessutom förklarat att man har relativt stor kunskap om dessa bakterier och hur miljön ska se ut, och med den här kunskapen kan vi sedan bygga in miljöer där de kan trivas i ett reningssystem.

En annan faktor är att vi använder oss av en redan befintlig industri. Vi applicerar vår teknik i ett annat system för att effektivisera och förbättra denna process, vilket betyder att vi inte måste börja helt från grunden varken i konstruktion eller ekonomi.

I och med att vår innovation är gynnsam för miljön kan vi ansöka efter flera bidrag, bl. a. ett bidrag som ges till CO2 låga industrier. Separationen av kvävet i avloppen skulle innebära att gasfasen skulle “end-of-waste” klassas, avfallet som var är inte längre avfall, vilket skulle göra den slutgiltiga produkten lättare för försäljning. Man slipper lagstiftning rörande avfall och vi kan även sälja produkten som grön växtnäringsprodukt. Klimatmässigt sparar man på utsläppen när man använder sig av både CO2 och kväve, kvävereningen idag släpper nämligen ut CO2 och lustgas, och utifrån detta kan vi söka bidrag som Bio CCS teknik.

Vem/Vilka har nytta av innovationen och vilken betydelse kan den få för individer och/eller samhället?

På kort sikt framstår det som om att det endast är lantbrukare och reningsverken som gynnas av vår innovation, men i verkligheten är det långt fler än så. Vi har konstaterat att kvävgasen som i dagsläget släpps ut, antingen rent direkt från avloppsslammet eller vid uppeldning av slammet, kan bilda lustgas. Lustgas, även kallat dikväveoxid, är en 300 gånger värre växthusgas än koldioxid, dessutom bryter lustgasen ner ozonlagret. Genom att undvika att släppa ut denna gasen direkt från reningsverken kan vi på så sätt bidra till en minskad växthuseffekt och komma närmre FN;s tvågradersmål. På så sätt hjälper vår teknik hela världen och dess biosfär. Även de marina miljöerna påverkas positivt då vår innovation i längden minskar övergödningen då man får en cirkulär kväveutvinning.

Utöver detta har vi även konstaterat att allt fler industrier använder sig av kväve, allt ifrån att läkemedelsframställning till tillverkning av elektronikprodukter, vilket innebär att kvävet inte nödvändigtvis bara behöver användas till gödningsmedel. Detta gör vår innovation inte bara är användningsbar för läkemedels- och elektronikindustrin, utan även livsmedelsindustrin, den allmänna industrin, i laborationer med forskningssyfte och mycket mer.

Dessutom skulle Sverige föregå med exempel om vi var de första att utnyttja kväve från avloppsslammet, vilket hade påverkat andra att använda samma tekniker, eller till och med för utvecklingen framåt genom att forska på andra tekniker, eller utvinna andra ämnen, t.ex. fosfor från slammet. Eventuellt hade man kunnat dricka avloppsvatten utan att riskera konsumtion av tungmetaller eller läkemedelsrester. Genom vår innovation kommer vi alltså ett steg närmre drickbart avloppsvatten.

Komplettera er beskrivning:

Film  

Poster

3:a Helsingborgs sportgymnasium - Care For Others - Not All Heroes Wear Capes

Motivering:

Med ett annorlunda perspektiv och intressant  tillvägagångssätt möjliggör denna innovation att alla, på ett givande och okomplicerat sätt, kan vara med och bidra till en mer hållbar värld.

Pris:

  • En Hövding
  • Presentkort på Nordic Choice Hotels
  • Presentkort på Malmö Opera
  • Jojo Sommarkort

Beskriv kortfattat er innovation:

Våran projektidé är en funktion där vi samlar åtminstone alla svenska välgörenhetsorganisationer i en och samma app. I funktionen kan man välja att ge pengar till de olika välgörenhetens med minsta belopp på 10 kr. Man kan sätta upp en månadsplan där man ger 10 kr i månaden till de olika välgörenhetsorganisationer. Vi vill att budget/bank appar ska kunna nappa på detta och vilja ha detta i sin app som en funktion.

Vi vill också ge tillbaka till de som hjälper men för det måste vi ha koll på vem donerar varje månad, de som har gjort det i 12 månader i sträck har en möjlighet att få en speciellt bankkort med en symbol av Care For Others och med en litet text som säger “You’re A Hero” eller mer svenskt som säger “Du Är En Hjälte”. Det kommer skapa en vilja att hjälpa eftersom människor gillar att visa saker som de är stolta över. Folk kommer då visa kortet till sina vänner eller kanske någon ser det i kassan och frågar efter. Det kommer sprida ordet om vår funktion och troligtvis många till kommer sätta minst 10 kr  i månaden på en välgörenhetsorganisation  som de själv väljer.

Hur kopplar innovationen till ett eller flera av De 169 globala delmålen?

Vi använder oss av alla de olika globala målen eftersom vi använder oss av alla välgörenhetsorganisationer som finns samt en funktion som hjälpa människor att få en stabil ekonomi. Målet med appen är även att hjälpa utsatta människor i fattiga länder. Beroende på vilken välgörenhetsorganisation det är så använder vi oss av de olika globala målen och delmålen. Eftersom alla inte använder samma globala mål för dem inriktar sig på olika mål.

På vilket sätt är er innovation NYTÄNKANDE?

Revolut är en budget/bank app som hjälp dig med din ekonomi. De har en funktion där du kan donera till 3 organisationer. dessa organisationer är utländska och inte svenska på grund av att Revolut är ett engelskt företag. För att vi ska kunna göra nästan samma sak fast med flera organisationer kan vi prata med svenska budget/bank appar och prata med svenska välgörenhetsorganisation samt ett par utländska. Vi kan lära oss av dem hur dem har gjort sin funktion. Detta är ingen funktion någon annan bank/budget app har och speciellt inte i Sverige vilket gör att våran idé är väldigt nytänkande och kommer kunna vara effektiv.

På vilket sätt är er innovation GENOMFÖRBAR?

Vi behöver kontakta tekniska personer som är expert på att fixa funktionen. Vi behöver kontakta de olika välgörenhetsorganisationerna så vi kan få deras tillstånd att använda. Vi behöver kontakta olika bank/budget appar om vi kan få ha våran funktion i deras appar. Med samarbete med t.ex Swedbank kan vi utnyttja deras möjligheter att marknadsföra vår funktion. Genom att funktionen använder sig av alla globala målen kan de använda det som en “keyword”. Det kommer få mer människor att välja swedbank över de andra banker “En bank som vill hjälpa andra”

Vem/Vilka har nytta av innovationen och vilken betydelse kan den få för individer och/eller samhället?

Bank/budget appar kommer ha nytta av denna funktion för att kunna stärka sitt rykte i bankvärlden och för att få in nya kunder till banken. Välgörenhetsorganisationer kommer också ha nytta av denna funktion för att få mer människor att kunna bidra till de personer som är i nöd av hjälp. Människor i allmänhet men i synnerhet de personer som behöver hjälp kommer lättare att kunna få detta genom denna funktion.

Hur vill unga påverka världen?

InnoCarnival Skåne bygger vidare på det koncept som har utvecklats sedan 2014. Under hösten och fram till april nästa år deltar pedagoger och elever i kostnadsfria lärprocesser som ger inspiration och stöd i innovationsarbetet.

InnoCarnival Skåne är ett skolprojekt som ger dina elever möjlighet att träna olika förmågor som rustar dem för livet efter skolan – för högre studier och arbete. Det handlar om förmågor att kommunicera och samproducera, att tänka kritiskt och lösa problem. Vi vill också stimulera elevers kreativa förmåga – kreativa barn blir innovativa vuxna!

Det är helt kostnadsfritt att delta i  InnoCarnival Skåne.

För vårt sverige

Jag är otroligt stolt att stiftelsen För Vårt Sverige har inlett ett samarbete med Innocarnival Skåne. Under 2018 gjorde stiftelsen flera satsningar med barn och unga i Malmö. Det är viktigare nu än någonsin att lyssna på deras tankar om framtiden och ge dem chans att vara med och påverka. De bygger vår framtid och är den generation som ska fortsätta att utveckla oss! Nu fortsätter vi vårt engagemang tillsammans med Innocarnival Skåne. Vi kommer att nå ut till tusentals skolelever och lyfta deras drömmar och innovationsförmåga. Under innovationskarnevalen får eleverna möjlighet att pitcha sina bästa idéer för mig och några av Sveriges främsta näringslivstoppar. Vi är verkligen nyfikna på deras idéer och kreativa lösningar. Hoppas vi ses där, det kommer bli storslaget!

/ Steve Angello, För Vårt Sverige

DRAKNÄSTET

Steve Angello 
För vårt Sverige

 

Nahal Illerstig 
Kronprinsessparets Stiftelse

 

Henrik Persson Ekdahl
Optimizer Invest

 

Gunilla von Platen
Transcom

 

Mikael Kretz
Qgroup

 

hövding

Hjärnan rymmer en enorm potential och genom att skydda huvudet på innovativt sätt vill vi uppmuntra fler till nytänkande och innovation. Det är därför en självklarhet för oss att engagera oss i InnoCarnival och bidra till ungdomarnas framtid. Vad vi ser extra fram emot är att lyssna på ungdomarnas idéer, prata med lärarna och inspireras av varandra. Som alltid tror vi på att slå våra kloka huvuden ihop och göra allt möjligt, och just därför är vi otroligt stolta att bidra till detta viktiga projekt. 

Ride safe. Feel free.

/ Fredrik Carling, CEO, Hövding Sverige AB

Kronprinsessparets stiftelse

Kronprinsessparets Stiftelse är glada över att kunna stötta och engagera sig i InnoCarnival Skåne. Stiftelsens vision är att alla barn och unga i Sverige ska få växa upp till trygga och starka individer med en positiv framtidstro – och det är precis det som det här initiativet möjliggör för Skånes alla barn och unga.

”Jag ser fram emot att få möta eleverna och ta del av, och inspireras av alla deras fantastiska idéer.”
/ Nahal Illerstig, projektledare på Kronprinsessparets Stiftelse

kronprinsessparets stiftelse

QUality Hotel – The mill

Vi på Quality Hotel The Mill har en ambition om att göra mer än det som förväntas av oss – för våra gäster, våra medarbetare, miljön och samhället. Därför är vi så stolta och glada att få lov att vara del i detta samarbetet med InnoCarnival. Som en nyöppnad verksamhet är vi nyfikna på att hitta innovativa lösningar på hur vi kan arbeta för att göra ett positivt avtryck på vår omvärld. Vi ser fram emot att få stötta detta projektet och därmed kunna bidra till att uppmuntra nytänkande och utveckling hos Skånes härliga ungdomar!

/ Burim Sumiq, General Manager, Quality Hotel The Mill

Vi lyfter barn och ungas idéer för framtiden!

Kreativa lärprocesser:

Huvudarrangörer

KONtakt

Jenny Kölfors

Projektledare, Malmö stad

Tel

+46 708-10 85 19

innocarnivalskane logo