Gemensamt för samtliga lärprocesser är att de erbjuder en stimulerande undervisningsmiljö där dina elever blir delaktiga, nyfikna och engagerade att utveckla samhället på ett hållbart sätt.
Lärprocesserna ska också fungera som inspiration och stöd i elevernas innovationsarbete och uppmuntra dem att använda sin kreativitet, kommunicera, tänka kritisk och lösningsinriktat.
Varje barngrupp/klass kan endast anmäla sig till 1 process. Och endast en barngrupp/klass per anmälan – vänligen fyll i formuläret igen vid anmälan av ytterligare en barngrupp/klass.
OBS! Tid och dag för utförande av lärprocess sker i samråd med respektive arrangör.
Målgrupp
Förskola
Lär mer om lärprocessen
Malmö stad, MKB och andra samhällsaktörer vill ta vara på förskolebarns röster, låta dem sätta spår och göra skillnad.
Lärprocessen startar med en inspirationsföreläsning för pedagoger där Pedagogisk Inspiration Malmö delar med sig av erfarenheter, insikter och metoder för utmaningsbaserat lärande.
Pedagoger möter sina barngrupper i samtal och reflektion kring demokrati och hållbar utveckling med fokus på Malmö stad, miljö och återbruk och vad vi tillsammans kan göra för en bättre värld.
Arbetet på förskolorna vägleds av Barnkonventionen, Agenda 2030 och de 17 globala målen.
Fastighets- och Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret och MKB erbjuder pedagoger och barn uppdrag från aktuella stadsutvecklingsprojekt och områden.
Barnens tankar och idéer om sin stad och närmiljö är innehållet för barnens lärprocesser som utgår från ett erfarenhets-, upplevelse– och utmaningsbaserat lärande med syfte att ge barnen förutsättningar att utveckla förmågor och synliggöra sitt lärande individuellt och i grupp.
Pedagogerna kommer att arbeta med sin barngrupp utifrån ett 100-språksperspektiv där uppdraget utvecklas i olika uttrycksformer som skisser och bilder, olika former av modeller och filmskapande. Film-animationer kommer att produceras i möte och samarbete med en professionell animatör.
Kontakt
Grönsakslandet
I regi av: MiniFood & Kocken på Åkern
Varför heter det GRÖNsak? Måste alla vara gröna då? Om jag är en rödbeta, får jag bo i grönsakslandet då? Vem är det som bestämmer reglerna i det landet? Vad pratar de för språk där? Var ligger det landet någonstans? Hur ser gränserna ut i landet, och hur ser gränserna ut i världen i dag.
Genom kunskap om vad ett frö är och hur frukt och grönsaker bildas och växer skapar vi både förståelse för hållbarhet samt en nyfikenhet på nya råvaror hos barnen. Grönsakslandet kan ses som en grogrund för att inkludera hållbar utveckling med förskolans läroplan, entreprenöriellt lärande och barnens hälsa. Precis som Grönsakslandet fungerar som en grogrund har förskolan stora möjligheter att forma morgondagens vuxna genom att vi här lägger grunden till barnens fortsatta lärande.
Målgrupp
Förskola
Lär mer om lärprocessen
Vi kommer att synliggöra och tydliggöra begreppet jord till bord och sedan koppla ihop det med jord återigen. Såväl pedagoger som barn kommer att ges en innebörd av vad biologisk mångfald innebär. Utifrån vad som finns i jorden, eller kommer upp därifrån, används grönsakerna som pedagogiska verktyg och vi hjälper barnen att skapa relationer till dessa, genom att de får lov att utforska, experimentera, leka och smaka på dem. Vi vill här väcka förundran och väcka barnens fantasi. Frågorna i det inledande stycket kan verka som igångsättare för barnens utforskande och bli en del av det utmaningsbaserade lärande som vi utgår ifrån. Barnen kommer att ges utrymme att tänka kritiskt, vara kreativa, samarbeta och kommunicera i den lärprocess som grönsakerna initierar.
Varje barngrupp tar sig an grönsakslandet och utforskar det med hjälp av alla sina sinnen. Grönsakerna kan användas som ett analogt material som utforskas med digitala tillägg och skapar ett meningsfullt digitalt innehåll. Med hjälp av grönsaker kan även matematiska begrepp förklaras, de kan experimenteras med, få flytta in i alteljén, bli en del av det språkutvecklande arbetet och kan även få vara grunden till en sång, dans eller teater.
Lärprocessen sker på förskolan samt hos en av Malmös stadsodlare, Kocken på Åkern, ute i Vintrie.
Koppling läroplan, forskning och styrdokument
I läroplanen står det att förskolan bland annat ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ”förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur
och samhälle påverkar varandra” och ”förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Lpfö 18, s. 14).
Genom kunskap om vad ett frö är och hur frukt och grönsaker bildas och växer skapar vi både förståelse för hållbarhet samt en nyfikenhet på nya råvaror hos barnen. Grönsakslandet kan ses som en grogrund för att inkludera hållbar utveckling med förskolans läroplan, entreprenöriellt lärande och barnens hälsa. Precis som Grönsakslandet fungerar som en grogrund har förskolan stora möjligheter att forma morgondagens vuxna genom att vi här lägger grunden till barnens fortsatta
lärande.
Vi kommer att synliggöra och tydliggöra begreppet jord till bord och sedan koppla ihop det med jord återigen. Såväl pedagoger som barn kommer att ges en innebörd av vad biologisk mångfald innebär. Utifrån vad som finns i jorden, eller kommer upp därifrån, används grönsakerna som
pedagogiska verktyg och vi hjälper barnen att skapa relationer till dessa, genom att de får lov att utforska, experimentera, leka och smaka på dem. Vi vill här väcka förundran och väcka barnens fantasi. Frågorna i det inledande stycket kan verka som igångsättare för barnens utforskande och bli en del av det utmaningsbaserade lärande som vi utgår ifrån. Barnen kommer att ges utrymme att tänka kritiskt, vara kreativa, samarbeta och kommunicera i den lärprocess som grönsakerna initierar.
De här förmågorna känns igen som de fyra förmågorna och tillsammans ger de barnen en möjlighet att växa i sitt lärande.
Varje barngrupp tar sig an grönsakslandet och utforskar det med hjälp av alla sina sinnen kopplat till läroplanen. Grönsakerna kan användas som ett analogt material som utforskas med digitala tillägg och skapar ett meningsfullt digitalt innehåll, i linje med Förskoleförvaltningens
kommunövergripande utvecklingsområde. Med hjälp av grönsaker kan även matematiska begrepp förklaras, de kan experimenteras med, få flytta in i alteljén, bli en del av det språkutvecklande arbetet och de kan även få vara grunden till en sång, dans eller teater. Bara barnens fantasi sätter
gränser. I förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 10) står följande: ”Förskolan ska stimulera varje barns utveckling och lärande … Barnen ska ges förutsättningar för bildning, tänkande och
kunskapsutveckling utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.”
Genom att följa barnen i deras utforskande kan vi uppmuntra dem till att komma med lösningar till hur frukt- och grönsaksintaget skulle kunna ökas i förskolan. Då uppmuntrar vi barnens entrepenöriella tänkande, som är en betydande kompetens i grundskolans läroplan. Vi kan även synliggöra barnens icke-kognitiva förmågor, så som deras beteende, attityder, samarbetsförmåga och problemlösningsförmåga, som i grundskolans läroplan inte betygsätts men som visat sig ha
avgörande betydelse för barnens måluppfyllelse i skolämnena. Icke-kognitiva förmågor som självbild och självuppfattning kommer vi att stärka genom introducerandet av Sapere-metoden, där barnen får en starkare känsla för sin egen uppfattning och smak av de olika grönsakerna. I barnens
lösningar av att öka grönsaksintaget kan vi även inhämta information till hur vi kan nudga andra barngrupper i Malmö Stad till att äta mer frukt och grönt. Syftet med att skapa goda relationer till råvaror är ju trots allt att öka barnens intag av frukt och grönt i enlighet med Livsmedelsverkets
rekommendationer om en näringsrik måltid samt med hänsyn till en hållbar miljö, det vill säga att ”få möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter” (Lpfö 18, 2018, s. 10).
“När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag, kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande”. (Lpfö 18, s. 9-10).
Samtliga yrkesgrupper på förskolan kommer att ha möjlighet att ta del av den digitala utbildningsportalen som ska skapas, som ett svar på av Förskoleförvaltningen identifierade behov
av verksamhetsnära kompetensutveckling för hållbart lärande och insatser för att stärka den generella kompetensen som finns i verksamheten.
Hållbar utveckling
I förskolan utbildar vi framtidens konsumenter. Genom att inkludera hållbar utveckling i utbildningen kan våra barn använda sig av jordens resurser på ett mer medvetet sätt. Det är
spännande är att bläddra i den reviderade läroplanen och se det stora utrymme som hållbarhetsfrågor har fått. Det står bland annat att ”[u]tbildningen ska genomföras i demokratiska
former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.” (Lpfö 18, 2018, s. 5) och att ”[v]ar och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling” (Lpfö 18, 2018, s. 1). Enligt Ingrid Pramling Samuelsson (2019) är det en stor utmaning att sätta hållbarhetsfrågor på agendan i förskolans kontext. I Förskoleförvaltningen i Malmö Stad ser man att det finns ett behov av verksamhetsnära kompetensutveckling för hållbart lärande. Andreas Schleicher (2021) menar att ska vi kunna förändra vårt förhållande till vår planet så börjar det i vår tanke. Han säger även att förändring skapas av de relationer vi har till vår värld samt att vi måste ta ansvar för den.
Samtliga av de 17 globala målen i Agenda 2030 påverkar eller påverkas av mat och matproduktion på ett eller annat sätt, och de hänger alla ihop. Målen uppmuntrar till att varje människa i samhället ska göra medvetna matval utifrån sin egen hälsa men även utifrån vad som är hållbart för miljön och klimatet. I läroplanen står det att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att skapa ”förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling” (Lpfö 18,
2018, s. 14).
Med start nu under 2021 fram till år 2030 har Malmö Stad ett miljöprogram som en lokal agenda för att genomföra den ekologiska dimensionen av Agenda 2030. Här finns tre övergripande målområden som i sin tur är indelade i 12 mål och indikationer. Mål nummer nio handlar om ”ökad
biologisk mångfald i Malmö” och nummer tio om att ”värna Malmös odlingslandskap och bruka det hållbart”. Hållbart och dessutom hälsosamt är, enligt Johan Jörgensen (2021), framtidens mat. Han menar att vi inte bara behöver äta mer utan en helt annorlunda växtbaserad mat. Idag äter vi råvaror
och livsmedel till 75 % från 12 plantor och fem djur. Vi odlar idag ungefär 200 plantor. För att hjälpa den biologiska mångfalden genom det vi äter skulle vi behöva utöka odlandet till 1000 eller 2000 olika plantor utav de 30 000 som är nyttiga för oss.
Hälsa
Enligt de kostvaneundersökningar som Livsmedelsverket har genomfört visar det sig att våra barn äter för lite frukt och grönsaker. Det rekommenderade intaget för barn mellan 4 och 10 år är 400 gram per dag och majoriteten av barnen kommer upp i knappt hälften av mängden. Endast ett av tio barn äter den rekommenderade mängden. Trenden visar på en ökad ojämlikhet när det gäller hälsa bland vår befolkning och bland våra barn. I dag är fler barn i Sverige överviktiga och feta än
tidigare. Vart femte barn i femårsåldern lider av övervikt eller fetma, och Berit L. Heitmann nämner i boken Barn, mat och måltider (2015) till och med fetmaepidemi. I Läroplan för förskolan kopplas hälsa till verksamheten genom formuleringen ”[u]tbildningen i förskolan ska planeras och
genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande” (Lpfö 18, 2018, s. 7).
Våra framtida levnadsvanor grundläggs fram tills att vi är fem år gamla och förskolorna i Malmö möter i stort sätt alla Malmös barn mellan ett till fem år. Vi har alltsåstora samhälleliga
förutsättningar för att skapa en god hälsa för våra barn genom att erbjuda mat med gott om näring.
Måltiden kan vara den arena där vi faktiskt har möjlighet att utjämna de ojämlikheter som våra barn växer upp i.
I Barnkonventionens artikel nummer 6 står följande:
”Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling”.
I artikel nummer 27 står det:
”Jag har rätt till bra mat”.
”Den mat jag äter ska vara bra för mig och min hälsa. Om min familj inte kan ge mig mat ska mitt land hjälpa mig så att jag får äta mig mätt”.
Livsmedelsverket gjorde tillsammans med Lunds universitet (Saha et al. 2019) beräkningar som visar att 6 400 dödsfall skulle kunna förhindras varje år om vi åt bättre, exempelvis åt mer frukt och grönsaker samt ökade vårt fiberintag. Även Socialstyrelsen menar att en fjärdedel av svenskarna
riskerar att dö i förtid på grund av sina matvanor.
Saperemetoden
Det är genom våra sinnen som vi upplever vår omvärld. Sinnescellerna i vår kropp registrerar det vi ser, hör, känner, luktar och smakar. Sinnescellerna skickar signaler till hjärnan som gör oss medvetna om våra upplevelser. Det latinska namnet Sapere betyder att veta, att känna, att kunna och
att smaka, och metoden kommer från Frankrike. Ursprunget till metoden var att motverka den likriktning man såg i barnens matval. De mjuka och söta livsmedlen valdes framför beska, syrliga och hårda.
Genom att låta barnen få uppleva grönsaker med alla sina sinnen ger vi dem tillfällen att öva på att styra uppmärksamheten mot vad de känner och sätta ord på sina upplevelser. I läroplanen kan vi läsa att förskolan ”ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera” (Lpfö 18, 2018, s. 10). Santiago Rijncón-Gallardo sa under en föreläsning kring Liberating learning att barn idag lär sig genom vad de blir tillsagda att lära i motsats till att lära för att lära, som kräver
kreativitet och kritiskt tänkande. Genom att barnen får möta olika smak- och konsistensupplevelser i Sapere-metoden kommer de att lära av varandra snarare än att det är läraren som lär eleven.
Ann Fernholm (2015, s. 18) skriver i sin bok Smakäventyret att ”den smakresa vi ger barnen under deras uppväxt kommer att färga vilken mat de vill ha som vuxna”.
Genom att stärka barnens kompetens och förmåga att själva utforska mat kan nyfikenhet och kunskap byggas upp tidigt, vilket i sin tur bidrar till att lägga grunden för en god hälsa och
möjlighet att som morgondagens konsument bidra till miljömässig, ekonomisk och socialt hållbar utveckling.
(Livsmedelsverket, 2016, s. 5)
En finsk studie från 2018 (Kähkönen et al. 2018) visar att barn i åldrarna tre till fem år som går på förskolor som aktivt arbetar med Saperemetoden äter mer frukt, grönt och bär. Dessa förskolor visade sig dessutom ha en bättre måltidsmiljö än andra.
Förutom att få våra barn att äta mer frukt och grönt, vilket Livsmedelsverket uppmuntrar oss att göra, är målet med Sapere även att bygga upp ett ordförråd för att muntligt kunna uttrycka våra upplevelser. Metoden skapar, utifrån vad jag själv har sett i barngrupper, mer nyfikna och självsäkra barn som vill beskriva sin upplevelse.
I kapitel 2.2 Omsorg, utveckling och lärande i Lpfö 18 (2018, s. 13) uttrycks bland annat följande mål:
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
självständighet och tillit till sin egen förmåga nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.
Genom att öka kunskapen om hur våra sinnen fungerar kan kockar och pedagoger tillsammans utmana barnens sinnesupplevelser och utvidga utforskandet av frukter och grönsaker, vilket i förlängningen kan få barnen att våga smaka nya råvaror och maträtter och öka variationen i det de
äter.
Kontakt
havsmedvetenhet
I regi av: Marint Kunskapscentrum
Genom vårt pedagogiska arbete vill vi väcka elevernas intresse och engagemang för den fantastiska miljö som döljer sig under ytan och ge chansen att uppleva hur roligt det är att lära in ute. En ökad havsmedvetenhet i samhället är avgörande för planeten och havets överlevnad.
Målgrupp
Grundskola åk 7-9
Gymnasie åk 1-3
Lär mer om lärprocessen
Vi lever på en blå planet, där mer än 70% av ytan är täckt av hav. Havet ger oss livsnödvändigheter som syre, vatten och mat. Havet är grundläggande för livet på vår planet, men klimatförändringar, överfiske, skadliga utsläpp och plastförorening är några av de problem som vi människor utsätter det för. Om havet ska kunna fortsätta ge oss de ekosystemtjänster vi är beroende av måste vi ta bättre hand om det – vi behöver bli havsmedvetna. Havsmedvetenhet handlar om att bli medveten om hur beroende vi är av havet, hur vi påverkar havet och hur havet påverkar oss – ni kan vara med och göra skillnad!
Vår lärprocess innehåller tre träffar varav två på naturum Öresund och en i klassrummet för feedback och uppföljning. Eleverna får utforska och uppleva havet, bli havsmedvetna och sätta igång tankeprocesser kring hur vi kan sprida havsmedvetenhet till fler. Uppdraget – att utforma innovationer för att sprida havsmedvetenhet – jobbar ni även med i skolan, med stöd av pedagoger från naturum Öresund.
Kanske vill ni sprida havsmedvetenhet genom konstprojekt, koncept i sociala medier, temadagar, snorklingsturer eller något helt annat. Bara fantasin sätter gränser!
Koppling läroplan, forskning och styrdokument
Upplägget kopplar till Lgr11 som beskriver att biologi, fysik och kemi ska ge redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling och undervisningen i matematik ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
Upplägget kopplar även till Gy11 som beskriver att naturkunskap ska beröra frågor om hållbar utveckling med koppling till energi, klimat och ekosystempåverkan och ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Upplägget har ett miljöperspektiv med koppling till Lgr11 som beskriver att eleverna ska ges möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska även belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Kontakt
Anders Wik
anders.wik@smkc.se
scenkonst
I regi av: Drömmarnas hus
I den här lärprocessen bjuds elever in till en scenkonstupplevelse som lockar till kreativitet och innovativt problemlösande, för hållbart lärande och utveckling.
Den scenkonstnärliga upplevelsen utspelar sig i en autentisk miljö som ger förutsättningar för erfarenhetsbaserat lärande med praktisk kreativ problemlösning. Scenkonstupplevelsen är i sin form ämnesövergripande och eleverna kommer få analysera och samtala utifrån flera perspektiv. Insikten och erfarenheten av att tillsammans kunna ta sig an komplexa problem ger tillit till den egna kunskapen och självförtroende att utveckla innovationer.
Målgrupp
Grundskola åk 5-8
Lär mer om lärprocessen
Drömmarnas Hus arbetar med kultur och scenkonst som pedagogiska verktyg för att skapa en lärandemiljö som utmanar eleverna och ger möjlighet att omvandla teorier till handling och en fördjupad ämneskunskap.
Den scenkonstnärliga upplevelsen utspelar sig i en autentisk miljö som ger förutsättningar för erfarenhetsbaserat lärande med praktisk kreativ problemlösning. Scenkonstupplevelsen är i sin form ämnesövergripande och eleverna kommer få analysera och samtala utifrån flera perspektiv. Insikten och erfarenheten av att tillsammans kunna ta sig an komplexa problem ger tillit till den egna kunskapen och självförtroende att utveckla innovationer.
Upplägget för lärprocessen sker i tre steg:
1. Läraruppstart
Under en halvdag (obligatorisk) ger Drömmarnas Hus information om lärprocessen och bjuder på smakprov och inspiration. Vår ambition är att pedagoger ska vara väl förberedda inför scenkonstupplevelsen.
2. Elevintroduktion
Eleverna kommer att få ta del av en film som uppstart inför det scenkonstnärliga arbetet.
3. Gemensam scenkonstupplevelse samt workshop
Scenkonstupplevelsen och fiktionen sker i utomhusmiljö i närheten av skolan. Eleverna kommer
interagera med olika fiktiva karaktärer och tillsammans för de den spännande historien vidare.
Därefter följer en undersökande och kreativ workshop. Här fördjupar eleverna sin kunskap om de globala målen och debatterar olika inriktningar. Vid dagens slut har klassen tagit fram ett grundmaterial och valt vilken utmaning de vill arbeta vidare med. Eleverna har nu påbörjat sitt undersökningsarbete och sin kreativa innovationsprocess. Vi lämnar klassen väl förberedda för att kunna göra vidare efterforskning och fördjupning kring de globala målen.
Koppling läroplan, forskning och styrdokument
Vår konstnärliga lärprocess är ämnesövergripande och globalmåls övergripande, vi har utgått ifrån vad vi vill skapa: minskade ojämliktieter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa. Dessa övergripande punkter inom globalmålen kommer vara utgångspunkten i vårt arbete. Under arbetets gång kommer eleverna undersöka de 17 globalmålen utifrån deras innovations vision men det kommer också att behöva fördjupa sitt arbete kring specifika delmål.
Bild (5.20-22)
3:1 och syfte
Åk 6 och 7 Bildframställning
Bildanalys
Koppling till Barnkonventionen
I vårt arbete tar vi avstamp i barnets perspektiv, barnens åsikter, tankar och reflektioner är viktiga för det kontinuerliga arbetet under hela vår lärprocess.
Vårt innovationsarbete utgår från vad barnen har rätt till och vad de har rätt att undvika. Av erfarenhet vet vi att genom inkludering och lyhördhet för de frågor som barnen finner viktiga hittar vi engagerande och intressanta åsikter och problem som vi senare kan använda som grund i det kommande innovationsarbetet. Utifrån kunskapsnivå kring barnkonventionen anpassar vi våra workshops och behöver vi så kommer vi att gå igenom grunderna i barnkonventionen.
Innovationskraft, entreprenörskap, jämställdhet, integration och (social) hållbarhet.
Vi vill använda oss av de unika möjligheter som scenkonsten erbjuder i sin form med kunskap, upplevelse och reflektion för att skapa sammanhang och engagemang. Scenkonstupplevelsen ger oss möjligheter att presentera problem och utmaningar för såväl individ som grupp. Här kan vi synliggöra samband och motsättningar till exempel utifrån ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Scenkonstupplevelsen skapar en lärandemiljö som utmanar eleverna individuellt samt i grupp och ger möjlighet att omvandla teorier till handling och en fördjupad ämneskunskap. Gruppens samarbetsförmåga tränas, tillsammans löser de problem och utmaningar där gruppens styrkor synliggörs. Genom att eleverna själva tilldelas roller och grupperingar i scenkonstupplevelsen ges en möjlighet att sätta sig in i en annan människas situation. Det främjar den empatiska förmågan och leder i det långa loppet både till ökad jämställdhet och till ökad integration. Den scenkonstnärliga upplevelsen utspelar sig i en autentisk miljö som ger förutsättningar för erfarenhetsbaserat lärande med praktisk kreativ problemlösning. Detta stärker förmågan till innovationskraft och entreprenörskap och ger mod att tackla komplexa problem utifrån en kreativ problemlösning. Insikten och erfarenheten av att tillsammans kunna utmana dessa komplexa problem ger tillit och tilltro till den egna kunskapen och självförtroende att närma sig kompetenta kreativa lösningar.
Kontakt
Bli en förändringshjälte!
I regi av: Fiction Factory
I den här lärprocessen används olika kreativa tekniker för att träna eleverna att arbeta utmaningsbaserat och designa egna innovationer – låta dem bli förändringshjältar. Teknikerna och metoderna baseras på böckerna “Idésmart” och “Metodbok för förändringshjältar”.
Under en workshop med eleverna vill Fiction Factory få eleverna att inse att de sitter på superkraften att förändra samhället – såväl lokalt, nationellt och globalt. Att stärka deras engagemang och nyfikenhet kring hållbarhetsfrågor genom att inspirera dem och väcka deras innovationskraft samt deras tro på sig själva. Elever och lärare inspireras kring entreprenöriellt lärande och hur deras idéer kan visualiseras genom prototyper, speldesign, film, VR, podcast och wireframes.
Målgrupp
Grundskola åk 7-9
Gymnaie åk 1-3
Lär mer om lärprocessen
Under en workshop med eleverna vill Fiction Factory få eleverna att inse att de sitter på superkraften att förändra samhället – såväl lokalt, nationellt och globalt. Att stärka deras engagemang och nyfikenhet kring hållbarhetsfrågor genom att inspirera dem och väcka deras innovationskraft samt deras tro på sig själva. Elever och lärare inspireras kring entreprenöriellt lärande och hur deras idéer kan visualiseras genom prototyper, speldesign, film, VR, podcast och wireframes.
Fokus blir på att göra och inte bara höra då eleverna genom lärprocessen designar egna innovationer. De får även verktyg som tränar dem att diskutera och validera sina ideér och efter avslutad workshop tips på digitala verktyg.
Workshopen leds av författaren och entreprenören Ingrid Remwall, Fiction Factory och Balqis Khattab, en ung social innovatör. Hon har bland annat startat Möllans Basement och är nu projektledare för Tjejdriven i Malmö.
Koppling läroplan, forskning och styrdokument
Aktuell forskning visar på såväl nyttan av ett entreprenöriellt och värdeskapande lärande som positiva effekter kring att involvera unga i arbetet kring att förbättra framtidens förutsättningar. Att vända klimatoro till framtidshopp. Detta arbeta är även kopplat till såväl värdegrundsarbete som att följa barnkonventionen kring att göra barn och unga delaktiga i sådant som påverkar deras egen framtid.
Läroplanen hänvisar till att eleverna ska få en förståelse för vad ett hållbart samhälle är, vilka konsekvenser deras egna handlingar har och att elever själva ska fundera på lösningar som kan leda till en positiv förändring. Alla dessa parametrar finns med i upplägget på olika sätt.
De Globala målen belyser olika hållbarhetsutmaningar och syftet med lärprocessen är att eleverna ska hitta sina egna lösningar – dvs ta fram olika sociala innovationer. Att bara sätta sig ner med ett vitt papper och komma på en lösning för dessa stora utmaningar är svårt.
Kontakt
Kodutmaningen
I regi av: Kodcentrum & Chalmers tekniska högskola
Hur kan en robot eller AI-tjänst hjälpa elever som studerar hemifrån? Kan vi använda robotar som sällskap till de äldre som inte får träffa anhöriga när äldreboenden har besöksförbud? Kan robotar hjälpa oss att handla när vi inte kan gå till affären? Temat för lärprocessen är robotar och AI (artificiell intelligens) som kan hjälpa oss människor med utmaningar under en pandemi.
Eleverna arbetar i team för att identifiera utmaningar och hitta på egna idéer till digitala lösningar som de sedan programmerar med blockprogrammering i Scratch. Kodutmaningen kräver inga förkunskaper inom programmering eller Scratch.
Målgrupp
Grundskola åk 4-6
Lär mer om lärprocessen
Eleverna arbetar i team för att identifiera utmaningar och hitta på egna idéer till digitala lösningar som de sedan programmerar med blockprogrammering i Scratch. Kodutmaningen kräver inga förkunskaper inom programmering eller Scratch. Som stöd finns Kodcentrums lektionsmaterial Min robot med övningar för att komma på idéer, designa och programmera prototyper till robotar och AI-tjänster. Lektionsmaterialet bygger på ett lekfullt och lustfyllt lärande där eleverna uppmuntras att samarbeta och kommunicera med varandra, att testa sig fram och att våga ”misslyckas”, dvs felsöka och hitta nya lösningar när de stöter på problem.
Fortbildning för lärare
Kodcentrum anordnar under hösten en praktisk introduktion till hur du använder lektionsmaterialets idéövningar, diskussionsfrågor och Scratch-uppgifter. Kan genomföras på plats i skolan eller digitalt via Teams. Ett tillfälle (ca 2,5-3 timmar, alternativt uppdelat på flera kortare sessioner vid digital fortbildning) med Kodcentrums pedagog.
Workshop för elever
Under en workshop (ca 3 timmar) i klassrummet visar Kodcentrums pedagoger hur kodarverktyget Scratch fungerar och hur dina elever kan gå från idé till prototyp med hjälp av blockprogrammering. Efteråt kan eleverna programmera med stöd av läraren och oss.
Coacher som stöd i designprocessen
Som en del av Kodutmaningen erbjuds skolklasser digitala möten med studenter från Chalmers tekniska högskola och Kodcentrums yrkesverksamma volontärer från IT-branschen. De stöttar eleverna i att ta fram egna lösningar från idé till prototyp samtidigt som de genom att presentera sig själva ger en inblick i möjliga framtidsjobb och utbildningsvägar. Coachens roll är att lyssna på elevernas idéer och ge dem inspiration och idéer på hur de kan tänka vidare.
Koppling läroplan, forskning och styrdokument
Kodutmaningen kopplar till teknikämnet dar programmering ar inskrivet in i kursplanen och till samhällskunskap genom att diskutera samhallsutmaningar och frågor kring t ex globala mål, mänskliga rättigheter och barnkonventionen.
Programmering ses som en del av digital kompetens och kan därför med fördel användas inom alla skolämnen och aven ämnesintegrerat.
Ur Skolans uppdrag:
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja till att pröva och omsatta egna idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse for hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen Skolan ska därigenom ge eleverna förutsättningar bidra till att eleverna utvecklar digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Ur Skolans mål:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– kan använda modern teknik som ett såväl digitala som andra verktyg och medier för
kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation,
skapande och lärande.
Kontakt
Framtidens förmågor
I regi av: Framtidsfrön
Låt Framtidsfrön ta med klassen in i Framtiden! Hur kommer samhället fungera, vilka yrken är borta och vilka förmågor tror forskarna kommer bli ”heta” framöver? Och inte minst – vilka är dina förmågor just nu?
Denna lärprocess är en fylld av energi, reflektion, övningar och strategiskt tänk inför framtiden. Vi kommer att ge klassen såväl fakta som metoder som ger både stöttning och målfokus. Eleverna får också diverse kreativa hands-on övningar för att träna på just framtidens förmågor.
Målgrupp
Grundskola åk 4-9
Lär mer om lärprocessen
Vår lärprocess bygger på att locka fram kreativitet och mod som i sin tur leder till innovationskraft och vi gör det genom att både använda av oss och belysa entreprenörskapens ledord; initiativ, mod, kreativitet, öppna frågor, samarbete och reflektion.
Vid två tillfällen (ca 60 min) kommer vi, med avstamp i forskning om framtidens samhälle och arbetsliv, stimulera eleverna både med tanke och handling. Frågor som kommer att lyftas är t ex:
- Vad kommer efterfrågas i framtiden?
- Vilka är mina förmågor idag?
- Hur kan man förbereda sig och träna framtidens förmågor?
- Hur kan jag hitta en plan framåt mot vidare studier och jobb som lockar just mig?
Efter vår lärprocess kommer eleverna ha blivit stärkta i sina egna starka sidor, fått insikt och motivation för att skapa sin egen framtid samt ett hållbart samhälle. De kommer även ha fått metoder och övningar som främjar innovation och problemlösning i det fortsatta innovationsarbetet.
Kontakt
Framtidsfrön
Sofia Talborn Björkvi
E-post:
sofia.talborn.bjorkvi@framtidsfron.se