Lärarhandledning – Upplägg

Del 1 – Entreprenörskap i skolan

  • Entreprenörskap i undervisningen
  • Grundskolan
  • Entreprenörskap i gymnasiet

Del 2 – Din roll som lärare

  • Lärarens roll i det entreprenöriella lärandet
  • Arbeta i projektform

  • Samverka med externa aktörer
  • Skapa förutsättning för bra gruppdynamik och stimulera kreativitet

Del 3 – Innovationsguiden

  • Innovationsguide i sex steg
  • Verktyg och reflektionsfrågor

Del 4 – Tidigare deltagare

  • Innovationsprocessen för tidigare deltagare

Del 5

  • Kontakter till innovationsstödsystemet

Del 1 – Entreprenörskap i skolan

    Entreprenörskap i undervisningen 

    I undervisningen innebär det entreprenöriella lärandet bland annat att läraren organiserar och planerar för ett elevaktivt arbete. Att arbeta med entreprenörskap i skolan är ett tillfälle att arbeta ämnesöverskridande för att få ihop kunskapsområden till en helhet. 

    För att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt behöver arbetsuppgifterna även när man arbetar i projektliknande former, vara tydliga och utgå ifrån ämnenas syfte, centralt innehåll och kunskapskrav.

    Eleverna ska ges möjlighet att pröva sig fram både på egen hand och tillsammans med andra och i bägge fallen samtidigt få stöd i att möta olika slags uppgifter och utmaningar samt reflektera över vad de har lärt sig och hur de har utvecklats. 

    InnoCarnival Skåne har sedan 2014 engagerat 10 000 barn och unga med drömmar om framtiden. Vi har sett att elever upplever en egen drivkraft och växer av insikten att de kan förändra och påverka. De kan – och vill –bidra till en bättre värld och skolan kan vara en möjliggörare!

    Vi tror stenhårt på att barn och unga som är delaktiga i samhällsutvecklingen kan bli innovativa vuxna och aktiva, medvetna samhällsmedborgare.

    Därför behöver vi vuxna skapa förutsättningar för framtidstro och ge barn och elever verktyg för att förstå sin egen roll och betydelse.

    InnoCarnival Skåne möjliggör det genom:

    • att ge faktiska kunskaper om hållbar utveckling och miljöarbete. 
    • att ge ungdomarna insikter och kunskaper om innovationsprocesser. Att förstå att vår gemensamma framtid skapas av oss själva genom förverkligandet av idéer. Att allt förnyelsearbete måste vila på hållbar grund.
    • att ge ungdomar det självförtroende som ligger i att lita på sitt eget tänkande och sin egen förmåga att organisera och genomföra projekt för förändring.
    • att driva skarpa projekt i kontakt med aktörer utanför skolan. 

    Grundskolan

    I grundskolan ska eleverna utveckla ett förhållningsätt som främjar entreprenörskap genom att:

    träna på att ta initiativ och omsätta idéer i handling

    • arbeta med problemlösning i projektliknande former
    • träna på att i samarbete eller på egen hand ta ansvar för att genomföra och slutföra ett arbete
    • öka sin kreativa förmåga och nyfikenhet på omvärlden genom samarbete med aktörer utanför skolan.

    Gymnasiet

    Du kan stötta elevernas utveckling i entreprenörskap genom att:

    • stärka förmågan att se möjligheter, ta initiativ och vilja att omsätta idéer i handling
    • stärka förmågan till problemlösning, idéskapande och arbete i projekt- eller företagsliknande former
    • stärka förmågan att i samarbete eller på egen hand ta ansvar för att målinriktat genomföra och slutföra ett arbete
    • stärka kreativ och innovativ förmåga, samt öka kunskapen om och stärka förmågan att arbeta med omvärlden
    • ge möjligheter att fördjupa sig i entreprenörskap och företagande

    Källa: Skolverket – Skolutveckling › Leda och organisera skolan › Förbereda elever för studier och arbetsliv › Leda och organisera entreprenörskap i skolan.

    Del 2 – Din roll som lärare

    Lärarens roll i det entreprenöriella lärandet

    Din roll som lärare är att vara vägledare, coach och möjliggörare medan eleverna ses som aktiva, sökande, ansvarstagande och initiativrika.

    Arbeta i projektform

    I dagens arbetsliv är projektformen vanlig som arbetsform. Att kunna göra projektplaner, sätta mål, ta ansvar, leda och ingå i en projektgrupp och löpande kommunicera samt att utvärdera och följa upp arbetet är olika delar i ett projekt. Projekten kan vara av olika karaktär beroende av utbild­ningsväg och de kan också innefatta att driva ett fiktivt företag från start till avveckling.

    Genom projektarbete får eleverna möjlighet att omsätta idéer till handling. Genom processen kan eleverna utveckla inte bara projektkunskap utan även kreativitet, initiativförmåga, självförtroende, handlingskraft, ansvars­tagande, samarbets- och kommunikationsförmåga.

    Samverka med externa aktörer

    Förutom kontakt med er lärprocessledare kan du också bjuda in företag, organisation och forskare till skolan, exempelvis när det är dags för presentationer, vilket skapar en känsla av att det är ”på riktig.

    Skapa förutsättning för bra gruppdynamik och stimulera kreativitet

    Att arbeta i en grupp har stora fördelar. Eleverna kan bolla idéer med varandra och undviker kanske misstag som kostar tid. De tillför olika kompetenser och kan stötta varandra i motgångar. Vare sig det är du som lärare som sätter samman grupper, eller om eleverna själva väljer vilka de ska samarbeta med, så är det en fördel om grupperna är heterogena. När grupperna bildas kan en lektion användas till att eleverna får reflektera över sina egna styrkor och svagheter och vilken roll de vill ha i projektet.

     

    Del 3 – Innovationsguiden

    Innovationsguide i sex steg

    Innovationsguiden beskriver hur klassen kan arbeta steg–för steg från idé till prototyp. Här finns verktyg, tips och övningar till eleverna som hjälper i arbetet.

    Ladda ner illustration över Innovationsguiden

    Verktyg och reflektionsfrågor

    En viktig del i innovationsprocessen är att eleverna får möjlighet att reflektera kring sitt lärande. Varje steg i processen avslutas med en reflektion och sammanfattning samt en förberedelse inför nästa steg.

    Här har du som lärare en betraktande roll och ger konstruktiv feedback. Det är elevernas idéer och process som är i centrum. 

    Del 4

    Innovationsprocessen för tidigare deltagare

    Här beskrivs hur klasser i olika årskurser har arbetet för att utveckla innovationer. Pedagogerna beskriver också hur eleverna har tränat förmågorna att arbeta kreativt, tänka kritiskt och lösa problem, kommunicera och samarbeta. 

     

    Exempel 1 - Grundskoleklass åk 6

    Beskrivning av arbetsprocess

    Vår idé startade i klassrummet med en introduktion av de globala målen och inhämtande av kunskap vad de olika målen innebar. Detta arbete fortsatte på Coolminds där vi valt att inrikta oss mot den tekniska delen. Vi fortsatte brainstorma kring de globala målen och med ”måbra-bussen” i tankarna redan då eftersom vi sett nummerplåten på vår väg till Coolminds. Vi lärde oss jobba med Tinkercad och Arduino och vid vårt andra tillfälle på Coolminds började vi utveckla skisser och modeller i Tinkercad och Arduino. Vi har också påbörjat ett arbete med en större modell av bussen. Då vi hade en önskan att få använda ett verkligt bussäte från Skånetrafiken, så mailade vi dem och fick respons i form av både besök i klassen och bussäte. Eleverna har även gjort egna ljudginglar som ska användas i bussen. Så många kreativa hjärnor har nått mycket långt.

     

    Förmågan att arbeta kreativt, tänka kritiskt och lösa problem, kommunicera och samarbeta

    Gruppen kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument. Samtalen förs i en anda av lyssnande och respekt där alla får ta del och där diskussionerna leder arbetet framåt. I början var åsikterna spridda men via kommunikation under resans gång så har gruppens förmåga att kommunicera utvecklats enormt. I samband med vårt arbete har vi kommunicerat med representanter från Skåne trafiken som besökte oss och med media i samband med intervjuer i 24malmös nättidning och i lokaltidningen.

    Gruppen arbetar med varandra som resurser och använder varandras olikheter för att utvecklas. Gruppen har en välutvecklad förmåga att bygga vidare på varandras ideer. Alla tar ansvar för hela gruppens framgång och inte bara för sina egna arbetsuppgifter I början hade vi olika åsikter om bussens innehåll och utseende men förmågan att samarbeta och se möjligheter i varandras idéer har fört gruppen mot den högsta nivån.

    Gruppen skiljer fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar. Gruppen söker, väljer ut och sammanställer information från ett varierat urval av källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Gruppen har stor nyfikenhet men är samtidigt väl medvetna om fakta jämfört med egna värderingar. De har dessutom sökt stöd i sin fakta genom att intervjua personal från Skåne trafiken för att få veta hur dagens bussar fungerar.

    Gruppens kreativa process känne- tecknas av ett utvecklande arbetssätt där lösningar regelbundet omprövas, analyseras och utvärderas. Under arbetet formulerar och väljer gruppen själv handlingsalternativ där risktagande (att våga misslyckas) används som medveten och utvecklande metod. Här har gruppen hela tiden hjälpts åt och legat på nivå 3 och 4 under hela processen.

    Exempel 2 - Grundskoleklass åk 8

    Beskrivning av arbetsprocess

    Våran process började med en idé som sedan utvecklades till en skiss. Vi har lärt oss att använda olika sorters digitala program. Vi har använt oss av GIMP, sketchUP och Unity. Vi har lärt oss mycket på egen hand genom att titta på youtube.com och lärt oss och även lärt varandra.

     

    Förmågan att arbeta kreativt, tänka kritiskt och lösa problem, kommunicera och samarbeta

    Kommunikationen i klassen har innan varit ganska dålig. När vi nu var tvungna att jobba som en enda klass blev det genast tydligt hur svårt vi hade för att kommunicera med varandra. Vi delade in oss i grupper med olika uppgifter redan från början, men insåg även då att kommunikationen mellan grupperna var ett problem. Detta ledde då till att arbetet gick väldigt långsamt framåt. Vi valde då att skapa ett dokument där alla kunde skriva in vad de höll på att jobba med vilket har gett en förbättrad kommunikation. Trots svårigheterna i starten blev kommunikationen mycket bättre när vi var tvungna att lära oss att kommunicera, vilket i sin tur har hjälpt vår klass att komma närmre varandra.

    Samarbetet inom klassen under arbetets gång har gått lite upp och ner. Redan från början delade vi in oss i olika grupper för att alla inte skulle göra samma sak. Några i klassen fick jobba som grafiker medans bara ett par programmerade, eftersom det är mycket enklare att vara få programmerare. Efter ett tag gjorde vi även ett dokument där vi skrev in vad gruppen hade gjort och vad de skulle göra. Det gjorde det både lättare att se vad andra har gjort, men även lättare att veta vad man själv kunde göra. Ibland skrev inte alla in vad de höll på med och det var då svårt att själv veta vad man skulle göra. Det ledde till att många arbetade med samma saker och att vi gick inte så snabbt framåt. Vi anordnade också en kväll på skolan för att vi tillsammans skulle kunna arbeta med vår innovation. Då styrde vi upp arbetet och såg till att alla hade något att göra. Under den kvällen gjorde vi även andra lekar förutom arbetet och sov över tillsammans på skolan. Detta gjorde också att vi fick bättre sammanhållning i klassen. Samtidigt förbättrades kommunikationen och det blev då lättare och roligare att samarbeta.

    I början av projektet hade vi många idéer som vi ville ha med vårt i spel. Under tiden av arbetet så insåg vi att tiden inte skulle räcka till för att skapa så många världar och delar i spelet. Vi hade t.ex funderingar på att göra ytterligare två världar, men som vi då tyvärr inte hade tid med. Det var då vi började kritisera våra idéer och minska

    antalet världar samt banor eftersom tiden inte skulle räcka till. Våra idéer var även alldeles för svåra att programmera utifrån våra förutsättningar och förmågor. På så sätt har vår idé ändrats under processen. Eftersom att vi hade begränsat med lektioner gjorde det att vi inte hade tid att förverkliga de idéer vi tänkte från början.

    Vi har alltid varit en väldigt kreativ klass och hade därför väldigt många idéer i början. När vi diskuterade i grupper kom många olika idéer, efter vi röstat fram den bästa idéen så kom många förslag av hur vi skulle förverkliga vår idé. Det gjorde att vi fick problem med att få ihop ett sammanhängande spel. När vi sedan kom längre in i processen var vi tvungna att välja ut vilka idéer vi ville fokusera på.

    Exempel 3 - Gymnasieklass

    Beskrivning av arbetsprocess

    Projektet inleddes med workshopen ”Idesmart” med Ingrid Remvall där klassen tog fram olika ideér på temat sociala innovationer kopplade till FN´s mål. Utifrån denna dag formades 8 grupper och 8 innovationer utvecklades sedan under höstterminen i ett tematiskt arbete mellan kurserna Entreprenörskap, Hantverk och Tradition / utveckling.

    Då eleverna har haft tre olika kurser och 3 olika lärare har digital kommunikation och digital samverkan varit av största vikt för att vi lärare skulle kunna följa processen under hela höstterminen, även på de lektioner vi inte medverkade på, och ge feedback för att hjälpa eleverna framåt.

    Eleverna arrangerade slutligen en deltävling i januari med mingel, modevisning (modeller som illustrerade deras olika innovationer på en catwalk) samt montrar där grupperna pitchade sina innovationer.

    Detta upplägg gav eleverna möjlighet att arbeta både i mindre grupper samt samarbeta i helklass i samband med utformningen av deltävlingen. Utifrån deltävlingen korade vi vårt tävlande bidrag (bedömning utifrån InnoCarnival matriserna).

    I kursen Entreprenörskap har de fokuserat på själva projektprocessen och även att utveckla en deltävling för att kora vilken grupp i klassen som ska tävla i InnoCarnival, i Hantverk och Tradition och utveckling har de genomfört workshops och tagit fram marknadsföringsmaterial till sin innovation.

     

    Förmågan att arbeta kreativt, tänka kritiskt och lösa problem, kommunicera och samarbeta

    Gruppen tog fram sin idé redan i det initiala stadiet av projektet när vi hade workshopen ”Idesmart” med Ingrid Remvall och fick under workshopen flera viktiga verktyg som hjälpte dem i den fortsatta kommunikationen under projektets gång. De har haft ett tillåtande samtalsklimat i gruppen där de vågat ifrågasätta och utmana varandra för att kunna utveckla och driva projektet framåt.

    Gruppen utformade efterhand en tydlig ansvarsfördelning vilket drev projektet framåt. De har arbetat med projektet under 3 tillfällen/vecka hela höstterminen och haft delavstämningar både i grupp och med lärare där de redovisat var de befunnit sig i projektet och formulerat vad de behöver göra för att komma vidare, hur detta ska göras och vem som ska göra det.

    Gruppen har utgått både från sin målgrupps upplevelser och och värderingar samt fakta. Utifrån målgruppens värderingar och upplevelser har de sett ett behov av den innovation / upplevelse som de tagit fram ( Walk My Shoes) och utvecklat den i linje med de fakta som de tagit fram för att få ett tydligt syfte och resultat.

    Gruppens kreativa process har kännetecknats av att de tagit fram idéer/ tankar och testat och kritiskt granskat dessa och därefter valt att vidareutveckla eller börja om på nytt. 

    Exempel 4 - Gymnasieklass

    Beskrivning av arbetsprocess

    Eftersom vi är en stor grupp på 6 personer har vi ibland delat in oss i mindre grupper för att arbeta med olika uppgifter. Därefter har vi samlats i stor grupp för att presentera vad vi kommit fram till och hur det har gått med uppgifterna samt gett varandra feedback. Vi fick därmed ihop gruppen och om något behöver bearbetas mer arbetade vi tillsammans med det. Vi har även varit väldigt måna om att diskutera problem tidigt innan de utvecklats till större konflikter. Vi skapade bland annat ett kontrakt i början av projektet där vi satte regler för vad man får och inte får göra inom gruppen. Det gjorde att vi var medvetna om varandras värderingar vilket förhindrade värderingskonflikter. Vi har utvecklat vår digitala kompetens genom att upprätthålla sociala medier, en hemsida och även skapat en del filmer som är specifika för vårt projekt. Vi har lärt oss speciellt mycket av vår hemsida, eftersom detta är ett medel som vi inte kommit i kontakt med innan.

     

    Förmågan att arbeta kreativt, tänka kritiskt och lösa problem, kommunicera och samarbeta

    I början av projektet brainstormade vi och därmed möjliggjorde det att de flesta kunde delta och vi började bygga upp vår kommunikation genom att diskutera simpla ämnen som “vilken logga ska vi ha?”. Målet var att få alla att delta i konversationen, men den mesta kommunikationen blev ytlig om olika beslut som var tvungna att tas tidigt i projektet. När arbetet fortsatte utvecklades kommunikationen och började även handla mer om hur vi skulle fungera som en grupp. Det var svårt att diskutera konflikter i gruppen, och därför pratades mycket om problemen utanför mötena i mindre grupper. Därför började vi ha styrd feedback efter varje möte om hur medlemmarna arbetat och även hur ordförande agerat. Fördelning av ordföranderollen gör att den som är ordförande har lättare att framföra sina åsikter, då man vet att de andra lyssnar. Därav kom vi närmare varandra som en grupp. Vidare har vi under projektets andra halva utvecklat en struktur för varje möte och behöver inte, till skillnad från rollsökningsfasen, diskutera strukturen lika mycket. Exempelvis fick den som var ordförande en mindre roll då vi hade en samhörighet och en öppen kommunikation inom gruppen. Arbetet flöt därför bättre på och vi kunde fokusera mer på arbetet – då vi hade etablerat en samhörighet, respekt och kommunikation för gruppen.

    I början av projektet, när  gruppmedlemmarna inte kände varandra särskilt väl, gick grupparbetet inte speciellt smidigt eftersom vi alla inte var bekväma med varandra. Då projektet krävde tidigt samarbete, eftersom vi var tvungna att komma på idéer och fatta beslut, tog det en lång tid för att starta igång projektet. Vi spenderade exempelvis många onödiga timmar på att skapa en logga. När vi lärde känna lärde vi oss lita på varandra och kompromissa vilket förbättrade vårt samarbete bland annat när vi designade förpackningen. Då diskuterade vi kort om utseende, tog ett snabbt beslut, och litade sedan på att den ansvariga skulle utföra uppgiften. När vi blev bekväma nog med varandra och kunde urskilja varandras del i gruppen utgick vi från modellen “Belbins roller” för att dela in oss i olika roller som enligt modellen är nödvändiga för ett bra samarbete. Under arbetsgången lärde vi alltså känna varandras styrkor och svagheter, vilket underlättade vår arbetsgång då vi på ett snabbare sätt kunde fördela uppgifter utifrån våra kunskaper för att arbeta så effektivt som möjligt. Till exempel är en av våra gruppmedlemmar väldigt kreativ men saknar struktur, medans en annan är väldigt strukturerad, men saknar kreativitet. Vi försökte således arbeta genom att fördela uppgifter utifrån varje individs egenskap för att undvika och minska brister i vårt arbete som hade förekommit om vi inte hade utnyttjat varandras distinkta egenskaper. Därmed kunde vi optimera vårt gruppresultat även vid individuellt arbete då vi visste hur vi kunde fördela vårt enligt våra egenskaper.

    För gruppen var det väldigt viktigt att tänka kritiskt, eftersom vi ville förverkliga vår idé till en praktisk lösning som vi kunde utföra en undersökning på. Dock innebar detta att vi var lite för kritiska i början, när vi istället behövde vara mer innovativa. Sedan när vi försökte motverka detta, slutade vi vara kritiska helt och svävade därför iväg. När gruppen lärde känna varandra var det lättare att hitta en balans mellan innovativt och kritiskt tänkande. I början av projektet hade vi även svårt med att föra resonemang. Detta beror på att vi hade begränsad information angående området som vi arbetade i. Det finns nästintill inga undersökningar på vårt område och det var svårt att motivera varför samt vad vi skulle göra. Därför fick vi kolla saker som vi hade hört, och sedan leta upp trovärdiga källor för att se om informationen stämmer. När vi hade dessa källor kunde vi lättare föra resonemang om vilka ingredienser vår tvål skulle innehålla och varför. Dessutom verkade personer och kunniga runt omkring oss alltid ifrågasätta vårt projekt och våra resultat, vilket innebär att vi fick träna på att underbygga våra argument samt att föra vårt resonemang vidare.

    Under projektets gång har vi ofta brainstormat för att kunna komma på olika idéer. Då skrivs alla idéer från gruppen på en whiteboardtavla för att man ofta är mer kreativ när man får bolla idéer. Vi har även lagt ned mycket tid på att diskutera dessa idéer för att utvärdera dem och bestämma om de kan utvecklas till en färdig produkt. Vi har även tagit inspiration från andra produkter med egenskaper som vi ville efterlikna och har diskuterat hur dessa kan implementeras i vår idé. Det gjordes en testlaboration av möjliga produkter och stärkelser som skulle kunna fungera och trots att vissa produkter troligtvis inte skulle fungera testade vi dem för att kunna utesluta

    användningen av dem. Ytterligare risktagande är projektet i sig. Ingen, som vi känner till eller kunnat hitta, har tillverkat någonting som fungerar som vår idé. Därav riskerade vi att vi dels inte skulle komma fram till något, men också att vi inte skulle kunna tillverka och förverkliga vår idé. Av denna anledning var en förutsättning för att lyckas, att vi var hängivna och samarbetade gällande den kreativa utvecklingen. Det var många ideér som vi diskuterade länge för att se vad den hade för utvecklingspotential innan vi bestämde oss för att lägga undan dem. Anledningen till att vi trots svårigheterna har valt att genomföra projektet är just att det ännu inte fanns på marknaden, vilket innebär att det inte finns mycket forskning gällande ämnet. Det förenklar egna upptäckter och idéer, då dessa inte nödvändigtvis behöver vara särskilt avancerade för att vara nya. Dessutom tycker vi att vårt syfte var viktigt, och faktumet att problemet ännu inte är löst innebär att det saknas effektiva lösningar. Detta var vi medvetna om, och vi valde därför en ny idé för att lösa problemet.

    Del 5

    Kontakter till innovationsstödsystemet

    Myndighet och organisationer

    Svenskt näringsliv, Skola & Näringsliv: 
    http://www.svensktnaringsliv.se/skola/

    Starta en förening: Skatteverket:
    http://www.skatteverket.se/

    Vi unga:
    http://viunga.se/

    Starta ett företag:

    Almi Företagspartner AB:
    http://www.almi.se/om-almi/

    Bolagsverket: http://www.bolagsverket.se/

    NyföretagarCentrum Sverige:
    http://www.nyforetagarcentrum.com

    Skatteverket:
    http://www.skatteverket.se/

    Tillväxtverket:
    http://www.tillvaxtverket.se/

    Verksamt.se:
    http://www.verksamt.se

    VINNOVA:
    http://www.vinnova.se/